Om ödesdigerheten med sms



image42

Det finns många
absoluta Big no-nos i textbaserad kommunikation som kan leda till att man enkelt refuserar presumtiva killar redan i bedömningsfasen. Att han skriver å eller o istället för och te x, en ren lingvistisk våldtäkt. eller Kram, det låter så brevvänsaktigt. Eller särskrivningar, dödsstraff. Eller Tja, högstadialt och tramsigt, då kan man ju typ skriva ROTFLOL också. eller kej istället för okej. eller yeah. eller va istället för vad.

Personligen föredrar jag sms som har lite finess och innovation, med snygga nyordbildningar och referenser till gemensamma upplevelser, och lite fyrtiotalistjargong, typ ämnar och god kväll, och så ska de låta som när man pratar med lite medveten ironi.  vi har haft ganska många och tråkiga föreläsningar om högskolastiken nu, de passar bra till att formulera sms som är som början på romaner. och jag gillar när man skriver sin initial istället för hela namnet också, /I . det är så snyggt och undercover.

Tiden
är dödsviktig. om personen svarar inom tre minuter är den nästan idiotsäkert jätteintresserad, 20 min svalt nyfiken, 3 h ointresserad eller irriterad.

Nackdelen med sms är att man vänjer sig vid att formulera allt man vill säga i fyra meningar, vilket gör att man börjar tänka på samma sätt när man pratar. det effektiviserar ju onekligen dialogerna, men gör dem något torftigare. viktigare hur snyggt det sägs än vad som sägs. elektroniken äter upp våra hjärnor.

Smärtdrog

Var sjätte tjej mellan 15 och 24 har skurit sig, mao ca 16%. Hos killar är siffran 4%. Det är uppenbart att det inom vissa subkulturer länge har varit en allierande trend att skada sig, nu blir den mainstreamiserad.
Att använda smärta som själslig smärtstillare är inte så väldigt långsökt. det fungerar ungefär som morfin. precis som när man råkar slå sig sänds kroppens egna smärtlindrande  ut. Effekten är ett snabbt inträdande lugn som bl a gör det lättare att somna.
När det inte finns några uttryck att ta till, då det inte funkar att prata, skriva, spela, springa eller dricka bort lebensangst/saknad/oro/stress/prestationskrav etcetc är smärta en väldigt enkel utväg. det är som att ta ett för djupt andetag, sekunderna när hjärnan fått aningen för mycket syre och något som påminner om ett rus inträder. märkena fungerar som en slags förevigande av känslan, runor. I filmen Fight club har slagsmålen och smärtan både en emotionellt smärtdämpande och allierande funktion. att uppskatta smärta går emot naturlagarna, smärta är skapad för att skydda oss från skada. det är ett slags uppror mot naturen, ett experimenterande med evolutionens skyddsmanövrar. Man sätter sig över sin mänsklighet.

Bedömningshets och stockholmssyndrom

"Det är lätt att få tjejer om man är taskig mot dem, det funkar direkt. Tjejer kan däremot inte använda sig av den taktitken, det ger ingen effekt alls typ."  Fick höra från en insatt källa häromdagen. Funderar lite kring det där, att ignorans, nonchalans och ren taskighet märkligt nog kan te sig attraktivt. jag tror det har att göra med kvinnors benägenhet att vilja bli bedömda. våra utseenden bedöms och döms ut stenhårt av media och omvärld sedan mycket tidiga år, vi vänjer oss vid att vi själva inte är kapabla att definiera oss och bestämma vårt värde. vi indoktrineras till att tro att endast en yttre källa, helst en man, kan bekräfta att vi är värdefulla. det tänket är livsfarligt. jag minns att Ebba von sydow i någon artikel skriver om hur hon kan ha genomfört massor med viktiga och prestigefyllda uppdrag en tuff arbetsdag, för att sedan komma hem och känna sig värdelös bara för att den där speciella killen inte hört av sig. Det blir ett slags stockholmssyndrom kan jag tänka mig, att man vill bli omtyckt och bekräftad av den som behandlar en illa eller refuserar en. Sic. Mot barrikaderna!

Sexmoralism


Jävla CP-läkemedelsindustri som inte uppfunnit effektiva p-piller för män ännu. för det finns ju en ganska stark symbolik i det, en indikation på att det är tjejens huvudsakliga ansvar att skydda sig. och moraliserande
tramsattityder sprider sig i samhället och snart kanske vi är i nåt som liknar USA där miljoner ungdomar i princip tvingas att köpa en "löftesring" som det står typ "jag är värd att väntas på" som de har tills de gifter sig. Första gången är mytfierad i det kollektiva medvetandet och väldigt överdramatiserad, vilket skapar prestationsångest hos youth of the nation. jag säger som Linda skugge, förlora oskulden är som att köra bil första gången eller vad som. staten subventionerar i dessa tider extrema mängder klamydiamedicin, men i stället för att klaga på kidsen borde vaccin uppfinnas.

För en kort tid sedan gjorde en av mina bästa vänner abort och fick blodförgiftning i hjärtat . nu har de sågat upp hennes revben och bytt ut en hjärtklaff. det är overkligt som i mardrömmar och skräckfilmer.

Sexism shit.

image41

Konduktören på X2000 hem från min In flames-intervju:
"Nämen en sådan söt och tjusig ung dam! Har du varit och besökt pojkvännen kanske?!"
"Neej, jag har intervjuat ett dödsmetallband."

När killar/män/gubbar ger en fyrtiotalistiska käcka kommentarer om ens utseende är det typ meningen att man ska fladdra med ögonlocken lite generat och rodna sött. men jag är så trött på detdär, att det bara är män och killar som kan ge komplimanger åsyftandes på fysiska tillgångar, det sitter djupt rotat att man inte kan vara chevaljersk som tjej. jag testade att säga Vad söt du är till några killar på en klubb , de blev lite förskräckta först fast rätt smickrade sen. man måste bryta konventionen själv, inte finna sig i betraktat offer-rollen.
Jag har dessutom lagt märke till att jag och många tjejkompisar gör rösten ljusare när vi är ute i offentliga sammanhang, allt från när man betalar i kassan till på föreläsningar och klubbar. det är idiotiskt, för mycket av en persons pondus och auktoritet sitter i rösten. i klassrummet fick man alltid tjatas till att prata högre och mörkare, man hade ju aldrig tränat på att höras.
man glider så lätt in i en inlärd roll, det är farligt.

Facebookretardering

Facebook förenklar verkligen kommunikation. ett vanligt fenomen är tydligen att människor struntar att fråga varandra vad som egentligen hände, i stället kollar de kompisars walls och ser hela konversationer där de enkelt tar reda på vad som hänt, vilka som var inblandade och vad som var mest spännande. snart behöver man snart inte umgås över huvud taget.

http://www.youtube.com/watch?v=dHi-ZcvFV_0

Ordjunkie

Dampa och wikipedisk finns på Svenska språkrådets lista över vedertagna nya ord i svenskan. I like, känns bra att slänga in det i den SAOL-korrekta lundajargongen där man måste använda Postmodern, Strukturalistisk och Social konstruktion bara för att köpa en falafel, typ.
Flyt nu efter januaristilleståndet, har bl a sålt bloggen och ska snart intervjua In flames en estocholmo. Om du fick intervjua din idol, vad skulle du fråga?

Cosmopolitan ska DÖ

Några citat ur senaste numret:



"När en otäck förkylning hotar att slå ut honom helt, laga lite kycklingssoppa för att visa din tillgivenhet."

"Han är intellektuell och har starka åsikter. Be om hans råd."

"En vild gissning: Du vill vara i så sjukt bra form som det bara är möjligt".

"Vissa dagar verkar håret leva sitt eget liv, och vem vill inte undvika de här påfrestande dåliga hårdagarna och i stället ha strålande vackert hår?"

"Det är aldrig för tidigt att tänka på framtiden. Struntar du i hals och dekotellage idag kan du komma att ångra det i framtiden".

"Passa på att fråga din pojkvän om en sexfantasi han har (om du inte redan vet) och utnyttja alla hjärtans dag för att göra hans fantasi till verklighet."

"Var ödmjuk!Trots sitt kaxiga yttre är Gwen Stefani alltid trevlig och ödmjuk. Hon lyfter fram dem hon jobbar med och framhäver aldrig sig själv som mer betydelsefull än andra."

Den här tramsiga , skitpatriarkala, sexistiska hjärntvättsblaskan har inte ändrat sig ett dugg sen femtiotalet. tidningens koncept är att mannen ska bli tillfredsställd och få sina behov tillgodosedda.
undrar om inte typ Moore-redaktionen är de egentliga upphovsmännen till skiten. Cosmopolitan lär kvinnor att vara fina trevliga söta duktiga hänsynsfulla flickor. Bojkotta, bojkotta!

Virtue to vice

Han håller mig som man håller svaga skadade djur och blåser i håret och hugger sönder kevlarskölden som en isskorpa. - Men du får inte bli kär eller så. Det skulle bli så jobbigt då. Känslor blir bara skit sen, det vore så onödigt.
Säger han med mekaniskt sval automatröst och jag tänker att hela perceptionen av en människa är ett clicktrack i centrala nervsystemet; luktar som tandkräm Ikea kaffe citron och vintermorgon, huden mjuk men sträv Kents Columbus och det brusar i rören i lägenheten ovanför.
Jag ler affärsmässigt kyligt över vår pakt och vi skakar hand på vårt avtal. Access granted. Spelets regler är barnsligt lätta.
Roulettespel är en fråga om slump. Man måste ha tur för att vinna, eftersom det egentligen bara är en fråga om avancerad slantsingling. Spelaren kan bara lämna rouletten som en vinnare (eller inte alltför stor förlorare) om han eller hon är disciplinerad nog att sluta spela i tid.

Ett ömsesidigt win-win-utbyte, en injektor med oxytocin.



Tågets elektroniska maskinkropp aktiveras och rullar igång under mig. Det är ännu ett miljonprojektlandskap av spindeltrådstunna elledningar och pärlgrå himmel, det är ännu en vintermorgon och flashbacken bryts i ett radiobrus av dödsmetall och huvudvärk.

Är det på riktigt?

Är det på riktigt?